Nyheter

spelade skivor på AG igår med lina med anledning av att våra vänner på kontrast stockholm firade ettårsjubileum. lina ställde ut bilder från sina kontrastprojekt på stora fina LCD-skärmar, och eftersom linda alltid sminkar mig så var det en del bilder från projekten vi gjort. kul. har blivit en del nu. mitt kompisgäng skulle kunna starta en livsstilsfabrik med alla våra skills - en fotograf, en make-up-artist, en stylist, en gallerist, en AD och en musikförläggare. och jag.

Varje gång jag spelar bränner jag en skiva med musiken jag känner för att spela just den kvällen. Igår såg skivan ut såhär:

The Get Go- New Young Pony Club
First Love - Uffie
Youth Alcoholic (Etienne de Crécy remix) - Fox n Wolf
Kocky Is Like feat. Lazee - Kocky
Au Cause Des Garcons(Tepr rmx) - Yelle
Sex City (Nightmoves Remix) - Van She
Listen Up! - The Gossip
Poor Leno (Silikon Soul Remix)/There Is A Light That Never Goes Out (Acapella - Röyksopp/Erlend Øye)
Type of Guy - Tiga
La verité -Vive la fête
Corey Hart - I Wear my Sunglasses at Night
NY Excuse - Soulwax
Abercromble - Ladytron
Inner City - Good Life
Say it again - Stefski

herregud, vad är det här? inom loppet av en vecka har jag stött på fem av mina ex. fem! bara ett ex som fattas. dessutom fick jag myspace-request igår från min allra första pojkvän som jag hade i åttan. det är precis som hela mitt kärleksliv passerar revy. inför vad?

vilken jävla apkul kväll det var igår! det började på f12:s öppning. propp-propp-propp-fullt med folk såklart, en autobahn hade snitslats ut i trappan, tack för det. vi skålade in sommaren (igen) i rosévin och diskuterade vaför man aldrig lär sig att tiden går snabbare än vad man tror? att man alltid blir så förvånad över det hunnit bli sommar igen, fortfarande? den tråkiga förklaringen är att en sekund hela tiden utgör en mindre del av ens totala levnadstid. den roliga förklaringen, som lina kom med, är att allt blir roligare och roligare. det skålade vi för!

jag fick även en komplimang av 24 hours-adde att min tuff gong-jacka var "det snyggaste han sett". hurra! jag älskar komplimanger! en snabbis till spymlan där vi pustade ut i trädgårdsstolarna och lyssnade på linas vegasäventyr - bland annat berättade hon om sina planer att bygga ett femtonvåningarshotell där sängen är en jätteburrito, det gröna täcket agerar guacemole och madrassen automatiskt rullar ihop sig som en tortilla när det är dags att sova - innan det var dags att dra vidare till riche.

där bröt helvetet lös! martin teatergrillchef fick något slags gudomligt fnatt och började beställa in den ena champagneflaskan efter den andra till oss och hans tjejgäng. jahapp, det var såhär det kändes att vara stureplansfnask, med andra ord hur bra som helst! sen blev det shots och till och med jag som av ren självbevarelsedrift aldrig shottar vågade mig på att ta den, efter att ha läppjat på den försiktigt - den smakade lika oskyldigt som ett hallon.

och så blev man raggad på av en ex-minister, nån ska ju bli det! han körde en fin fegvariant och teameade upp med en polare och sa "vi tycker du är vacker" och trodde att jag "säkert var intelligent också". plus en kärleksförklaring från en dyngrak a&r med ackompanjerade sneakkyssar på halsen. ja jävlar, jag var tydligen het igår. en vända till spyan och berns också innan det blev taxi hem. mama mia, mer sånt här!

ikväll blir det carl ms födelsedagsfest på spymlan. ska ha på mig ett gammalt nattlinne som jag fick i fyran och som plötsligt kändes väldigt S/S 07. later.

jag hade min sämsta tvätt häromdagen. jag är ingen tvättconnaisseur, brukar bara köra två maskiner, en vit och en kulör, 40 grader båda två, så brukar jag vara safe. jaha, så då köttar jag in allt i de två maskinerna nere i tvättstugan och går upp och jobbar. går ner en timme senare och pregar in allt i torktumlaren, upp igen. går ner igen efter en timme. fortfarande inte torrt. sätter på en timme till och går upp i lägenheten. glömmer bort tvätten och somnar på sängen. väcks av att min granne knackar på och säger att jag inte tagit ut tvätten ur torktumlaren. vad är det? vad hände med att bara ta ut tvätten och lägga den någon annanstans, som en vanlig konflikträdd svensk hade gjort? nyvaken måste jag nu göra honom sällskap ner i tvättstugan, sju våningar neråt. inget att prata om, så jag började prata om... min tvätt.

- jag var nere och skulle tömma den innan, men då var den inte klar, så jag satte den på en timme till, och sen glömde jag bort den, ursäktar jag mig.
- aha.
- jag tycker inte den blir riktigt torr i den den där torktumlaren.
- det är nog för att du stoppar in för mycket tvätt i den.

jaha, så var man idiotförklarad också. visst visst, please kill me! jag är bara 30 år och kan inte tvätta. jag brukar proppa in lakan och sånt i torktumlaren eftersom jag inte orkar hänga upp dem. den här gången är det rätt mycket lakan. jag går in och hämtar min fortfarande rätt blöta tvätt och åker upp mina sju våningar igen och lägger den på golvet och hoppas på att den ska torka. morgonen efter inser jag att den inte har torkat. jag hänger upp en och annan handduk lite planlöst och hoppas på att resten ska torka av sig själv under dagen. det gör det inte. jag sprider ut hälften på sängen och hälften på soffan, så inget ligger över något annat, och flyttar över sängdelen till skrivbordet på kvällen när jag ska gå och lägga mig. två dagar senare, i morse, har min lägenhet har varit belägrad av tvätt i 40 timmar och allt är äntligen torrt. herregud.

såg precis million dollar baby. en film jag velat se länge men inte kommit mig för, gillar clint eastwoods filmer. berättartekniken, fotot, stämningarna. och den här var dessutom indränkt i LA-nostalgi. de där de skräpiga parkeringsplatserna, de flagnande pastellfärgade husfasaderna, dinershaken, ljuset, stranden. LA är alltid som ett krossat hjärta för mig, jag lämnade stan hals över huvud fast jag fortfarande var kär och det skär lite i hjärtat varenda gång jag återuppelver de där miljöerna på film.

är lite småhängig så jag beslöt mig för att kurera mig själv med lite godis till filmen. tänkte verkligen att jag skulle köpa något annat än det där evinnerliga plockgodiset idag men så blev det karamellkungen för hela slanten ändå. jag vågar liksom inte välja en påse polly eller riktig finsk sötlakrits, för jag är så rädd att jag ska väja fel och tröttna. jag menar, hur committophobic kan man vara? hur kan jag förebrå folk för att inte våga satsa på ett förhållande när jag inte ens vågar satsa på en godissort? jag ska skärpa mig nu. nästa gång ska det inte bli karamellkungen. jag ska våga välja.