Nyheter

Jag har förätit mig på mitt liv. Jag ligger i sängen och tittar rakt fram, som när man åker bil och försöker fästa blicken framåt för att må mindre illa. Jag vill vara ensam, krypa ihop, aldrig lämna sängen, jag har överdoserat på dopamin. Kanske har min kropp inte mått dåligt på så länge att den kräver att få göra det, som att falla tillbaka på en trygghet. Jag orkar inte med en gratisfest till, inte en till kindpuss på Riche, jag orkar inte ha mer roligt. Jag vill bara ha kompakt tystnad. Jag såg ett par ögon i tunnelbanan, lika oskyddade som ett djurs, med hela naturens allvar och oflamsighet. Jag vill vara det djuret.

Kvällens bästa nyhet var inte att Amadeusz fick ett ryck och gick till ICA och köpte en stektermometer, med vars hjälp han tilllagade ungsbakad rostbiff med ratatouille som serverades med ett fylligt Rioja-vin - även om detta var väldigt uppskattat. Kvällens bästa nyhet röjdes när jag lite törstig gick bort till kylen för att se om han hade druckit upp Cola Lighten som jag sett liggandes på gallerhyllan häromdagen. Det hade han naturligtvis, till min besvikelse. Men då såg jag något skymta i högra hörnet. Några snirkliga, röda bokstäver på det vita locket sände snabbt signaler till hjärnan om att detta kunde vara julmust. Men skulle jag kunna dricka det? Skulle det vara julmust light? Och här kommer en eloge till Amadeusz, för innan jag ens hann titta efter insåg jag, djupt inom mig, att han inte skulle gått och köpt vanlig julmust när han vet att jag bara dricker julmust light. Jag drog ut flaskan och konstaterade att jag hade rätt. Det var en underbar överraskning. 'Du har haft julmust light i kylen hela tiden, och tvingat mig att dricka ett gammalt Rioja-vin, det är ju för fan kriminellt!' ville jag skrika, men hejdade mig. Nej ärligt talat, så kände jag inte. Men jag ropade 'du har haft julmust light i kylen i flera timmar utan att säga till, det är ju snudd på åtalbart' och kom in med flaskan i vardagsrummet. Lycklig. Det bästa med december är inte adventsljusstakarna, julkonserterna eller glöggbjudningarna. Det är att det plötsligt finns julmust light i affärerna. Julmust light är officiellt världens godaste läsk. Häll upp, låt det skumma och njut.

För några månader sen bad den franska musiklbloggaren Absolut Noise mig skicka Nettwerk-albumet som aldrig kom ut och nu har han lagt upp sina favoritlåtar för nedladdning. Albumet spelades in 2001, så det känns rätt länge sen, men hey, jag är glad att någon bryr sig om de gamla låtarna.

Var på Kollektivet Livets fest i går med Amadeusz, Lina, Josefina, Mona och Tesa. Inbjudningarna till förfesten på Item bestod av en tyghund som man skulle pimpa. Tyvärr tog guldfärgen slut när vi skulle pimpa vår, så den blev ganska lam, men vissa hade gjort storartade pimpningar: en Borat-hund, en baletthund, hundar som var uppspikade stora graffitimålade trätavlor, YSL-pimpade hundar, 1700-tals-stylade hundar. När vi kom till Kägelbanan var det en kö på säkert 150 personer så vi drog till Indigo och tog en drink, där vi träffade Erik Dellgren, Magnus Talib och Ferrnet-Robert. Stod och diskuterade ihop-tideräkning, är man ihop från första kyssen eller från att man säger att man är ihop? Jag tycker första kyssen, Amadeusz tyckte från att man sa det, Erik föreslog från att man låg tredje gången. Jacob slöt upp från Ljunggren. Älskar Indigo, allt känns alltid speciellt där, som när man är kär. När vi gick tillbaks till Kägelbanan en timme senare var det bara att gå rätt in. Fick veta att de inte tog kort. Amadeusz kände en bartender så jag blev försedd, men Lina och Jossan skickade mig att tigga ölbiljetter av Anders Markus för att jag var den som kände honom sämst, det vill säga inte alls, så därför var det minst pinsamt för mig. Som svar på ifall han hade några ölbiljetter sa han bara 'Jag tycker du är ganska tråkig'. Roligt sagt, men det blev inga ölbiljetter.

Sen stack vi till Spy Bar där Bliss spelade, två killar från Washington på Europaturné, de spelade Lo-Fi-Fnk-remixen av Psykos och jag blev så förvånad att jag inte hörde att det var den förrän efter trettio sekunder. Lina tittade på mig och jag förstod ingenting och hon sa 'hör du inte?' och jag svarade, 'nej vadå?' och hon bara *men hör du inte?*. Sen hörde jag, och det kändes helt underbart. Första gången jag hört en låt jag gjort ute. Och även om det var Lo-Fi-Fnk-remixen och inte min egen produktion så hade låten inte funnits om jag inte skrivit den, då hade en annan låt spelats just då, och det kändes stort. Jag insåg att ljud faktiskt är något väldigt konkret. Vi hängde kvar till fyra, sen tog vi taxi hem och jag hade jätteont i fötterna efter mina nya svarta skor som jag köpt på Myrorna samma dag så Amadeusz masserade mina fötter i taxin, att han gör det på begäran är tveklöst en av de tio bästa sakerna med honom. Rolig kväll.

Torsdag kväll var också kul, jag och Lina gick på Urban Outfittersöppningen och sen Heineken-festen, som lämnade oss lite frågande eftersom man endast fick en drinkbiljett, är det verkligen en fest värdig en av världens största ölmärken? Men sen drog vi till Riche där Stefan Kragh och Carl M spelade skivor överjordiskt bra, Amadeusz anslöt och vi stod och trängdes i DJ-båset som vanligt och alla var där och det var helt enkelt en oklanderlig, magisk Richekväll. Jag kom ihåg för några år sen att man ibland tyckte det var tråkigt att gå ut, jag har inte känt så på flera år, det är alltid så fruktansvärt roligt att det nästan är konstigt. Ikväll tog jag det dock lugnt, satt hemma med Jemma och Elise och bläddrade i gamla skolkataloger och lyssnade på Eurythmics.