Nyheter

P3 addade Betydelsen av rum till sin D-lista den här veckan!

Vaknade mitt i natten av att tidningen kom. Inte för att jag glömt stänga innerdörren. Nej, det var för att det i denna tidning skulle stå en recension av min skiva. Och det har det ju gjort i andra tidningar. Men Svenska Dagbladet är min tidning. Jag har skrivit för den sen jag gick i gymnasiet. Den har inte bara varit min huvudsakliga inkomstkälla under alla år som skribent, den har varit min uppväxt som journalist, och har kommit att kännas som en blandning mellan en sträng favoritlärare och en bra föräldrer. 'Ska jag gå upp och se vad som har skrivits', tänkte jag, klockan fem på morgonen, och kände hur jag började svettas. 'Nej, jag vågar inte.' Jag somnade om. Väcktes sedan av Josefina som ringde kvart i nio. 'Hej, grattis, du fick en fyra!' OK, då var kusten klar - jag kunde masa mig ur sängen och läsa själv. Måste erkänna att jag gillade formuleringen "otroligt irriterande CV".

Fick även tre getingar i Expressen och en fin slutkläm - 'överraskande bra popdebut'. Jag gillar verkligen det här med sifferbetyg. Man får veta klart och tydligt hur bra det är, till skillnad från bokrecensioner som kan vara så vaga och luddiga. Två gånger har jag fått fyra av fem vilket känts fantastiskt, i övrigt har jag nästintill genomgående fått tre av fem och fyra av sex. Men de betygen känns också bra - de känns lite sporrande. Aha, ni tycker jag är godkänd. Men ni tror att jag kan bättre. OK, tack för förtroendet! Jag ska visa er med nästa skiva.

En fyra i Svenska Dagbladet och tre getingar i Expressen!

Vad kan väl gå upp mot att vinna över en 19-årig Härnösandstjejs hjärta? Eller två musikälskare med rufsiga kalufser. Sånt här värmer mitt hjärta mer än något annat.

Jag borde fattat det igår när jag tyckte ALLT vad tråkigt utan att jag ens är olyckligt kär. Jag borde fattat att jag är sjuk. Exakt vilken sjukdom det är vet jag inte. Det är inte AIDS i alla fall, och det är ju bra. Men det är liksom lite av allt. Jag har ont i huvudet, är dödstrött, sov precis flera timmar nu på eftermiddagen, lite begynnande halsont. Men framför allt är jag helt urblåst i skallen. Har tvingat mig själv till att jobba, givetvis liggandes i sängen, skrev en krönika i morse och en minibokrecension innan middagsluren. Lika bra för det är ändå ingeting som är kul. Min lägenhet ser ut som en knarkarkvart. Jag kan knappt hitta ett ställe att sätta fötterna på bredvid sängen av allt skräp som ligger där - tom hämtmatlåda från Libanesen runt hörnet, böcker, tidningar, kuvert, urdruckna läskflaskor, avokadoskal, disk, två dagars kläder. Jag kan bara hoppas på att livet en dag kommer att kännas engagerande och roligt igen.